Vi skulle vila middag under täcket när vi upptäckte att vi lagt oss i en dyngsur kisspöl. Katten märker ut sitt revir för inkräktaren (Ela) och överkastet, båda täckena, lakanet och bäddmadrassen stinker nu av frän urin.
För en gångs skull är Ela helt oskyldig.
tisdag 15 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ela är söt. Åh, jag saknar er..
SvaraRadera