Så snart jag lagt mig igår kom slemmet. Tjockt och segt fylldes det långsamt på för att kväva mig. Jag fick pallra upp kuddar bakom ryggen och försöka sova halvsittandes (eller halvliggandes) men det lyckades inte så bra då jag måste harkla, kraxa och hosta som en annan slemfarbror stup i ett. Och springa upp till badrummet för att spotta. Suck. När klockan ringde halv fem hade jag utvecklat två valnötter under hakan. Vi duschade, valnötterna och jag, kokade kaffe och pillade i oss alvedon och iskallt fil. När ingenting hjälpte gav vi upp och gick tillbaka till sängen. Klockan ringde halv sju igen så jag kunde ringa och sjukanmäla mig (nej, valnötterna är kvar). När jag lagt på grät jag en stund. Dels för att jag var så trött efter natten och dels för att jag kände mig så gruvligt besviken över att missa en rolig praktikdag. Sen somnade jag med Elas tårblöta och snorkladdiga öron mot kinden.
Tidigare imorse sken solen och himlen var skönt blå. Nu är den grå och regnet gör marken lerig och hal. Jag tror jag ska försöka sova lite till.
onsdag 14 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Krya på dig!
SvaraRaderaKram
Krya, för allt i världen, krya Linda!
SvaraRaderaHur går det för dig Linda? Mår du bättre?
SvaraRaderaVill du ha hjälp med något?
Kram Lise