Kissen om nätter.

MARDRÖMMAR. I perioder drömmer jag ohyggligt mycket mardrömmar om nätterna. Inatt drömde jag en ovanligt otäck dröm. Ja, jag var så skräckslagen när jag vaknade att jag ville ringa min gode far för att be honom att komma och hämta mig. Jag vågade dock inte kliva ur sängen och hämta telefonen så det blev inget av med det (och lika glad är pappsen för det!). Förr när jag var sambo brukade jag väcka den stackars människan som låg bredvid mig. Jag viskade jättejätteHÖGT att jag just drömt en jättejättehemsk dröm och att jag var jättejätterädd. Han brukade ge mig en liten klapp och säga att det var bara en dröm. Sen somnde han om och sov drömlöst och skönt medan jag fortsatte att ligga klarvaken och nästintill parayserad av skräck. Stackars, stackars mig! Nu, nu har jag en korall under kudden som jag kramar i handen när jag är rädd. Korallen är min nallebjörn. I snart tre veckor har jag viskat händer det så händer det till den. I ärlighetens namn får jag lov att erkänna att jag inte blir mindre rädd för det, men jag gillar den ändå, min korall.