mo0llgan

Henrik

Min mamma

Jag och mamma pratade länge, länge i natt. Jag längtar så ruskigt mycket efter henne.

Examination när du duger bra

I morse åkte jag till sjukhuset i mörkret för att bli examinerad i blodtransfusion, inhalation, oxygenterapi, CVK, infusion, intravenös injektion, sugning av övre luftvägar och omhändertagande av en patient med andningssvårigheter. Elisabeth Marklund (kardiologen) och Berit Bergström (hematologen) godkände mig. Det känns som att jag kan hantera det tekniska på ett bra sätt och att jag utöver det kommer att ha mycket att ge som sjuksköterska. Förhoppningsvis ännu mer som barnmorska. Obstetrik och pediatrik-kursens föreläsande barnmorskor utstrålar en sådan glädje över sitt yrkesval och pondusen de har får mig att bli ännu mer målmedveten. Det här är min rätta väg.

Det var fortfarande morgon när jag kom hem så jag bytte skolkläderna mot pyjamasen och kröp ner bredvid min varma goshund under täcke, filtar och morgonrock. När vi vaknade drog vi fram skolböckerna igen och pluggade, pluggade, pluggade. Jag hade planerat en skön kväll i soffan med karameller men mitt PM förstörde de planerna. Ska trösta mig med ett bad, en bok och en tidig fredagskväll.

Jag önskar värme

Jag sov urkasst i natt igen. Har frusit så jag skakat trots att jag hade min långärmade flanellpyjamas, strumpor, morgonrock och täcke. Det var konstigt för det var inte kallt i sovrummet och jag hade inte feber. Jag försökte kura ihop mig kring Ela för att få lite av hennes värme, men till slut tröttnade jag och steg upp och värmde mig i ett varmt bad. Ljuvligt! Efter badet hade jag en favoritmorgon med tända ljus och hett kaffe. Iklädd pyjamas satt jag vid köksbordet och pluggade mellan sex och åtta. Sen sov jag till tio utan att frysa.

En annan sak som värmer skönt är Minou Ivy. Underbara barn. Jag ska vara barnvakt på måndag förmiddag och sen ska vi flytta. Jag längtar efter att hålla henne i famnen igen.



Minou fick en korg med pixiböcker av min mamma. Gott!

Mat mer mat!

Idag lunchade vi i en av BMC:s dragiga och kalla korridorer. Mysfaktorn var låg men mina sjuksköterskor är skönt sällskap och jag blir alltid glad av att äta. Förutom glass är jag även sjukligt beroende av ärtskidor och färska broccolibuketter med mangosås. Min matlåda består i princip bara av dessa underbara, supernyttiga ljuvligheter.



Jag är trött idag då jag knappt sovit en blund inatt. Önskar att det var något trevligare än mardrömmer som håller mig vaken om nätterna. Nåja. Nu ska jag bada badkar tillsammans med min Medicinsk teknik för sjuksköterskor-bok och sen krypa ner under täcket och förhoppningsvis somna gott.

Glass

Glass är min bästa vän i nöden. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i glass, men det här senaste halvåret har jag blivit fullkomligt tokig i det. Glass, min bästa vän.



Min födelsedagstårta bestod av glass, grädde, maräng, daim, kolasås och chokladsås. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på den.



Jag och min systerdotter Maja åt glass och strössel. Och kolasås och chokladsås. Jag blev lycklig men Maja blev sjuk. Hon äter inte glass längre.

Idag har jag varit hemma och pluggat och pluggat och pluggat. När jag pluggat mig full somnade jag (som vanligt). När jag vaknade åkte jag till sjukhuset för att träna på blodtransfusioner och CVK. Med mig var min sjuksyster Lise. Lise Lise Lise, vilken tur att vi hittade varandra!

Mjuk mjukstart på veckan

Idag blev jag glad som bara den för att min lärare, barnsjuksköterskan Gunilla Wallin, har lyckats knipa en plats på BB åt mig! Hur bra som helst. Jag har önskat att få komma till en avdelning för komplicerade graviditeter och förlossningar, men det som känns mest spännande är mina pass på förlossningsavdelningen. Gud vad jag längtar!

En sak som var mindre rolig var att jag hade sett fram emot att träffa underskötaren ikväll, men så blev inte fallet. Våra planer gick i stöpet. Nåja, min kväll räddades av knäckglassen i frysen, tillfredsställelse över att tvätten blev tvättad, Karin på hallgolvet (idag var det min tur att hundvakta hennes hund Sandy) och upplysningen om att mina kursböcker är på väg.

Karin och Tommy

Jag har världens finaste grannar! Under det senaste året har jag lärt känna Karin och Tommy som bor två våningar ovanför mig. Dom är så varma och glada och det smittar av sig vare sig man vill det eller inte. Karin läser också till sjuksköterska fast på distans och en termin över mig. Hon älskar människor och djur och hon är otroligt hjälpsam. Hon hundvaktar Ela, lämnar filpaket utanför min dörr när jag har slut och kommer ner och sitter på mitt hallgolv och leker med Ela och socialiserar med mig lite titt som tätt. Hennes senaste påhitt var att släpa upp mig till henne där Tommys kompis med de muskulösa armarna satt i soffan. Ikväll när jag gick upp för att se på film satt muskelarmarna där igen. Jag börjar ana ett visst mönster...

Ledig lördag och kalasfest

Det var ljuvligt att vakna till en alldeles ledig dag idag. När Ela var morgonkissad tog jag ett långt bad och läste skönlitteratur. Jag hade sett fram emot en lång och ledig morgon i pyjamas och det har nog aldrig varit så skönt som idag! Solen tittade fram lagom till lördagsfrukosten och den värmde hela köket.

Efter morgonen åkte jag till Rose-Maries 40-årsfest. Festen var mycket lyckad och jag hade fantastiskt trevligt. Vi åt en hel del god mat och fler än jag höll på att spricka av alla godsaker som serverades till kaffet.



Det bjöds på högklassig underhållning i form av sång, tal, allsång och sågspel. Rose-Maries pappa spelade imponerande vackert med sin fiolstråke. Jag hade aldrig sett någon spela på såg förut och jag tyckte att det var riktigt häftigt. Det såg jättesvårt ut.



Jag lärde känna Rose-Marie när vi jobbade tillsammans under en kort period här i Uppsala. Vi bor grannar nu och hon bakar kanelbullar i världsklass. Av mig fick hon en vitglaserad tulpanvas i glas och en vit prydnadsask i porslin. Jag kanske ska önska mig vasen själv när jag fyller år nästa gång för den var riktigt snygg.



Vi var många gäster och det var bordsplacering. Jag är verkligen glad över att jag och Maria blev placerade mittemot varandra. Maria är jurist och bor också här i Uppsala. Härlig människa! Vi hade hur mycket som helst att prata om och det kändes som att tiden bara försvann. Vi bestämde att vi måste ses igen och det ser jag verkligen fram emot.

Finns det en famn för mig?

Hon kunde inte längre förmå sig att njuta av hans ömma beröring. Hon tog så tyst hon kunde ett djupt andetag. Tänkte att hon måste slappna av. Hans hand rörde sig där. Mot henne, på henne. I henne. Slappna av. Hon tycker att han börjar verka frustrerad. Handen rör sig snabbare. Hårdare. Han lägger till sin ljudeffekt. Hon lyssnar till hans stönande med öppna ögon. Hans hand. Hon är öm nu. Känner sig liten och fångad i hans fingrar. Hans uppfordrande fingrar. Snabbare och hårdare. Han stönar högt nu. Tänk om grannarna blir störda? Varför kan hon inte slappna av och ge sig hän?

Hon kan fortfarande känna elden hans handflata lämnade i hennes ansikte. Din slampa. Hans skummande saliv har torkat på hennes kinder.

En helt vanlig torsdag

Lever Ela?



Lever Linda?

Familjemiddag

Juldagen på spelvägen. Jag och lillebror fikade hos storebror Daniel och hans Carina och Eric hela förmiddagen innan vi plumsade hem till urmodern och dukade upp till mat. Min kamera får det att se ljust ut, men i själva verket var det ganska mörkt. Det enda som lyste upp var det varma mysiga ljuset från kristallkronan och de levande ljusen på bordet. Det var en ganska mysig kväll. Och ja, min familj KAN dra på smilbanden.



Mamma har skaffat sig underbart vackra köksmöbler från en antikaffär i Kalix. Bordet är gustavianskt och välbevarat. Stolarna hör alla till serien Axet. Bordet är mysigt litet och runt men kan dukas för tolv personer med hjälp av iläggsskivor. Stolarna har mamma klätt om i mjuk och fluffig fuskpäls. Förutom fuskpälsen kan man framför min stol ana Elas silkeslena päls. Lilla tufsan tar en tupplur i väntan på middagsresterna.

Syskonkärlek

Ibland önskar jag att jag och mina syskon bodde närmare varandra. Lillebror finns här i Uppsala men storasyster är bosatt i Umeå och storebror är granne med mamma i Boden.




Högst upp står storasyster Cissi. Jag och lillebror i mitten med varsitt systerbarn i knät. Bilderna togs i julas, efter middagen vi blev bjudna på när vi stannade till i Umeå på väg tillbaka till Uppsala. Jag, mamma och storasysters pappa gjorde även ett besök och övernattade i Umeå på annandagen.

Uppdate av frånvaro

Jag önskde att kardiologen skulle skratta och säga att blåsljudet jag hör när jag lyssnar på Elas hjärta i själva verket är helt normala hjärtslag. Vi tillbringade flera timmar på djursjukhuset och efter auskultation, ultraljud, ekg, blodtrycksmätning och blodprovstagning fick Ela diagnosen trött mitralis- OCH tricuspidalisklaff samt sinusarytmi. Det fasansfulla i kombination med min egen ohälsa tömde mig på kraft och livsglädje. Livet känns så skört nu.



Ela tigger nachochips från sopkorgen hemma hos mamma, men sopor är det inte tal om att hon ska äta. Ela varierar sig just nu mellan nötlever, kycklinglever som jag kokat i blod, ägg och blodpudding. Ibland får hon lite av varje, som ett litet skrovmål. Men veterinären sa att det inte spelar någon roll vad jag gör. Det finns inget jag kan göra för att bromsa sjukdomsförloppet. Fast det känns ändå bra att hon får äta gott den tid hon har kvar. Älskade, älskade hund.

Tager du mig?

Jag är inte oförstörd.

Idag

Mina värsta farhågor besannades idag. Och dubbelt upp. Nu ska jag krypa ner under täcket och ligga sked med min stackars rakade och omplåstrade lilla hund tills jag somnar. Hon sover redan djupt.

Sjukdom

Ela är sjuk och jag är sjuk. För min del inleds morgondagen med en smärtsam undersökning och provtaging. Vidare följer stress och ett veterinärbesök på Ulltuna hos en hjärtspecialist. Jag vill bara hem till mamma.

Ta en kaka!

Jag hade velat lägga upp ett gruppfoto på kvällens gäster men jag glömde hela tiden bort att ta fram kameran. Trååååååååkigt för mig! Här var i alla fall följande personer: Elisabeth, Anna N, Alfrida, Anna S, Gunnar, Anders, Lotta, Martin, Emma, Lillebror, Josefine och pappa. Har aldrig haft så många sådana människor hemma hos mig på samma gång. Ovant. Alla sjöng för mig och jag fick ett vackert kakfat (ett sådant där i två våningar. Med guld.). Jag har önskat mig ett kakfat i våningar till att ha som fruktfat (fast det visste ingen om!). Bananerna i botten och äpplena en våning upp, eller tvärtom, så blir inte bananerna bruna lika snabbt. Jag har ett kakfat i blåvit servisstil som jag fått av min mormor, men det är lite för kakigt (kaka- kakig kaka- kakigt) för att ha som fruktfat. Jag blev väldigt glad för kakfatet var precis och på pricken ett fruktfat i min stil. En annan sak som var precis i min stil var födelsedagspresentboken FRÖKEN LIVRÄDD OCH KÄRLEKEN som kom med posten från min kusin Linn häromdagen.

Att fira födelsedag är ju kul! Ska baka en tårta nästa år också.

Och ja, en annan rolig sak som hände idag var att jag blev bjuden på dejt nr ett. Passar utmärkt eftersom jag är ledig onsdag till söndag veckan som kommer och faktiskt har en massa tid att slösa på annat än plugg. Håll tummarna för att han är normal (och rolig)!

PS. Ikväll kissade OCH bajsade Ela på balkongen. DS.

Så här ser mitt ena öga ut

Jag är imponerad av vad Niveas godisrosa mascara (nej, mascaran är svart men förpackad i rosa) gör med mina fransar. Vem behöver lösögonfransar liksom? Något annat jag också är imponerad av är min ögonfärg. Jag älskar den! Tänk så otroligt va, att jag efter tjugofem år i den här kroppen fortfarande kan hitta skatter. Eller så kanske det är något som kommer med åldern.

Ikväll ska jag ha kalasfika och fram tills dess har jag en massa saker att göra. Till exempel så ska jag handla och BAKA FIKAT! Så var det med min framförhållning det här nya året. Istället för att baka igår kväll bytte jag gardiner, städade bort julen, tvättade, stäääädade och pysslade med allt annat än bak.

Jag och Ela

Jag är på bättringsvägen men fortfarande för sjuk för att orka göra något vettigt. Idag har jag mest suttit inne och gjort ingenting. Tur och tack och lov för att jag har Ela! Ela som är min största sorg i hela världen för att hennes hjärta är så skört. Den trettonde ska vi till en hjärtspecialist. Alla som känner mig vet att hårbollen är mer eller mindre som mitt lilla barn. Jag älskar henne så mycket att jag knappast kunde älska mer, och när den dagen kommer då jag måste skiljas från henne så kommer jag förmodligen att gå sönder i tusen och åter tusen bitar.



Ett år gammal bild. Ela har fortfarande långa öron och vuxenpäls och jag har tre storlekar större jeans än vad jag har idag.

Jag fyller 25 år

Idag fyller jag 25 år och jag känner mig ganska gammal, fast samtidigt väldigt glad. Jag har fått så många gratulationer, värmande sms och telefonsamtal att jag tappat räkningen. Tänk att jag har så många, så himla många, fina människor i mitt liv! Som tycker om mig och bryr sig om mig. Trots att jag är sjuk och har sovit ett dygn plus halva dagen idag, och trots att mitt ansikte börjar bli till åren (fina "linjer" som vuxit fast och runda kinder som magrat av) och ja, trots att det är svinkallt ute, så har jag haft min bästa födelsedag på länge. Det enda som hade kunnat göra den bättre hade varit frukost på sängen. Jag hoppas på nästa födelsedag.




Tog bilder på mig själv en bit in i sömnbristen, men jämfört med nu idag ser jag riktigt fräsch ut på bilderna!

Resor

Livet är kort och vi hann inte ses en sista gång.

Jag packar och åker hem till Uppsala redan imorgon. Ganska skönt att få en ledig vecka hemma hos mig också. Polkagrisstängerna är ändå slut här.

Död och dött kärleksliv

Imorgon ska jag åka till Sunderby sjukhus och träffa Lena för sista gången i mitt liv. Lena är mammas vän och hon har funnits vid vårat köksbord hela mitt Bodenliv. Mamma gråter och jag pusslar ihop en användare på be2.se. Jag söker en god vän som jag kan trivas med, ha skojigt med och som jag finner tillräckligt attraktiv för att vilja lördagsmysa med. Jag hittade en matchande profil (eh, ung man) nästan direkt! Jag skyndade mig att skriva till honom och efter bara några minuter hade han svarat! Men, stor besviken suck, för att kunna skicka mail nr 2 måste jag betala fem hundra kronor. Per månad, I TRE MÅNADER. Hallå! Jag vill bara ha en trevlig partner! Att det ska vara så svårt. Suck. Nu är det ett nytt år och det är dags att styra upp livet lite tycker jag. När jag kommer tillbaka till Uppsala ska jag DEJTA. Jajemänsan. Jag ska bli kär och kramas och hångla. Min största skräck just nu är att sitta ensam här i huset med min mamma nästa år igen. Och året efter det. Och efter det. Ja, ni fattar. Och ja, om fyra dagar fyller jag 25.

Det nya året och åren som går

Drog på mig festlig blåsa och kände mig ganska så fin. Sminkade mig och tyckte om min spegelbild. Sen bytte jag ut vinet mot te och julmust, klänningen mot flanellpyjamas och alla tankar på fest byttes ut till skönlitteratur, kuddar bakom ryggen och hundmys. När klockan slog nytt år grät jag en skvätt i min ensamhet, men bara en liten skvätt. Skvättarna tjänar ingenting till, och jag har börjat misstänka att tårar är direkt skadliga för den känsliga huden under ögonen. Jag fyller snart tjugofem år. 25 ÅR.