Jag och Ela

Jag är på bättringsvägen men fortfarande för sjuk för att orka göra något vettigt. Idag har jag mest suttit inne och gjort ingenting. Tur och tack och lov för att jag har Ela! Ela som är min största sorg i hela världen för att hennes hjärta är så skört. Den trettonde ska vi till en hjärtspecialist. Alla som känner mig vet att hårbollen är mer eller mindre som mitt lilla barn. Jag älskar henne så mycket att jag knappast kunde älska mer, och när den dagen kommer då jag måste skiljas från henne så kommer jag förmodligen att gå sönder i tusen och åter tusen bitar.



Ett år gammal bild. Ela har fortfarande långa öron och vuxenpäls och jag har tre storlekar större jeans än vad jag har idag.