Vi vaknade till vidrig operasång efter en hel natts sömn. Mamma satt bekvämt tillbakalutad i sin tron i biblioteket och gjorde sitt bästa för att ta samma höga toner som den otäcka operasångerskan. Mamma lät otäckare. Hujedamej och suck. Operadrottningen blev överlycklig när jag och Ela trötta lufsade ut från mitt gamla flickrum. Ela blev rastad och jag blev beordrad att svira om till klänning. Jajemän, för här skulle det minsann handlas påskmat på ICA Kvantum och av någon anledning (jag missade den) krävde uppdraget klänning. Suck igen. Nåja, som den goda dotter jag är gjorde jag min kära mor till viljes, och iklädd något som i det närmaste liknade en riktig party-outfit sprang jag omkring bland hyllorna på ICA och hoppades att inte springa på någon jag känner. Mamma var förtjust och tyckte att vi hade det SÅ trevligt. Jag svettades.
Nåja, när maten äntligen var inpackad i bilen åkte vi till Hedströms trädgård för att handla jord. Jag hittade persilje- och salladsfröer som trädgårdshandlaren bjöd mig på. Jag hoppas att det berodde lite på klänningen och allt krimskrams. Det var förresten en mysig trädgård. Vi gick omkring inne i växthusen och låtsades att det var sommar.
När vi (äntligen) kom hem till mamma igen fick Ela sin första portion mat på tre dagar. Det bjöds på kokt torsk och ris. Ela såg ut som världens lyckligaste hund.
Här är världens lyckligaste hund tillsammans med världens bästa lillebror!
tisdag 7 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
det är roligt att höra att Ela är bra i magen. Men hur är det med hennes depressioner?
SvaraRaderaHörruduru! Nu ska vi inte sitta nere i Uppsala och vara fräcka!
SvaraRaderaJag antar att maten åtminstone skänkte henne tillfällig lycka men sen återgick hon med största sannolikhet till sitt vanliga deprimerade jag. ;S
SvaraRadera