En sista kväll

Ikväll är sista kvällen tillsammans med kusin Linn och Gabriel. Vi har ätit gott och haft soffmys med tända ljus. Det känns tråkigt att bli av med dem.

Tidigare idag var vi på Ikea och både shoppade och åt köttbullar. Som alltid blev jag (vi) väldigt trötta av att vara på Ikea. Mina och Linns fötter värkte när vi kom hem. Skönt skönt skönt att sitta som en prins i barnvagnen och peka och kommendera. Och grina förstås (Ikeas förtjänst).

Nu ska vi se film och äta glass och sen ska vi soooooova. Imorgon börjar min praktik på BB!

Lördagsmys

Idag har vi varit på stan och shoppat oss väldigt trötta. Till kvällen lagade jag och Gabriel tacos och när han somnat för natten såg jag och Linn på Melodifestivalen och proppade i oss godis.



Gabriel vaknar pigg som en tvååring klockan kvart i fem på morgonen. En förmiddagslur är alltså ett måste för att orka åka iväg på shoppingtur.



Gabriel har nästan lika fint bordskick som jag.

Appropå Melodifestivalen så måste jag säga att Anna Bergendahl imponerade med sin fantastiska sång. Peter Jöback påminner mig om en före detta pojkvän, och hans myslåtar är väl finfina, men jag blev lite besviken över att att inte Pernilla Wahlgren gick vidare. Hon hade en riktigt snygg klänning och hennes låt hade nog inte alls blivit en dum engelsk version.

Fredagsmys

Idag började föreläsningarna klockan åtta men jag sov till kvart i åtta och sen tillbringade jag hela dagen tillsammans med mitt fina besök. Gabriel kallar mig för Mos Linna, vilket såklart betyder Moster Linda. Jag har svårt att hålla mig från att pussa ihjäl honom. Det har varit väldigt roligt att leka med honom idag.



Det blir oftast mycket mat och mycket fika när vi är fler än bara jag och Ela.

...och lek, frisk luft, god mat, skumbad och fredagsmys:




Godnatt, sov gott, natti natt.

Torsdagstenta och finfrämmande

Natten blev sömnlös så jag sov middag när jag kom hem efter tentan. Dagen ägnades sedan åt städning och handling. Sen mötte jag kusin Linn och Gabriel på tågstationen. Det är otroligt mysigt att ha dem här.



Vi åt sen middag. Jag fyllde tortillasbröd med kycklingröra och grönsaker som min klasskompis Linnea tipsade om i sin blogg. Nu är vi trötta. Gabriel ligger redan och sover i min säng och snart sover vi med.

APA SA JAG!

Minns ni paketet jag skickade iväg förra veckan? Det gick iväg till Göteborg, till min vän Hannah. Hon har varit uppe i Boden och firat sin mamma som fyllt 50 år så hon fick paketet först idag. Hannah är barnsligt förtjust i/besatt av apor i alla dess former. Helst vill hon ha en riktig apbebis att ta hand om, men när jag såg de här aporna kunde jag inte låta bli att köpa dem till henne. Jag köpte även en kängurumamma med en kängurubebis i en ficka på magen. Den gav jag till Minou.



Idag har jag pluggat alldeles för lite. Jag gjorde ett tappert (?) försök till tentaplugg under morgonen och förmiddagen, men jag somnade hela tiden så till slut kröp jag ner under täcket och sov middag. Läste lite när jag vaknade men jag satt mest och läste om samma stycke om och om igen utan att ta in ett smack av det jag läste.

Vid middagstid kom underskötaren. Han hade med sig broccoligratäng och tomater som vi åt till middag. Jag var väldigt hungrig och maten var utsökt. Vi åt glass till efterrätt och jag lyckades tränga undan tankarna på morgondagens tenta och koppla av en stund. Mycket välbehövligt och mycket trevligt att bli lite bortskämd.

Bodenliv, älskade hundar, barndomsår och familj

Ett tag bodde jag och min kusin Linn i samma hyreshus i Boden. Vi kunde gå över till varandra utan att behöva kliva utanför dörren. Det var fint.

Jag hittade den här bilden på mig och Akilles, min kusins lilla hundvalp. Han var extremt mysig och söt och jag var otroligt förtjust i honom. Tyvärr blev han akut sjuk och hans liv blev alldeles för kort. När jag ser den här bilden känns det som att det var nyss jag satt där i mitt kök på Hermelinsgatan i Boden. Med den lilla vovsingen i händerna.



Ela tyckte förstås att Akilles var väldigt skrämmande och otäck.

Det här är en bild från Rörbäck. Jag och min kusin tillbringade barndomens alla somrar på Rörbäcks camping vid havet. Vi har åkt dit ett par gånger, bara hon och jag, för att återuppleva sommarlyckan vi kände då. Senast var för drygt två år sedan, och då hade vi sådan tur med vädret att vi kunde sola och bada.




Nicolina, Akilles och Ela. Ela badade i havet med mig.

Något jag saknar mycket är hundpromenaderna med min kusin. De blir aldrig lika trevliga när man är ensam. Med på den här bilden är Queenie. Hon finns sorgligt nog inte heller idag.

Hockey och kalas

Igår såg jag och underskötaren hockeymatchen mellan USA och Canada på teve.
Det är första gången jag sett en hel hockeymatch från början till slut. Det var inte så farligt tråkigt som jag befarade att det skulle vara, nej det var faktiskt till och med ganska spännande ibland. Det kommer dock aldrig att hända igen. Det känns ändå helt okej att vända tevesporten ryggen nu, med tanke på att jag faktiskt har gett den en ärlig chans och uthärdat en HEL match. Mitt första och enda hockeyminne kommer för evigt att vara målvakten Miller som räddar puck efter puck efter puck. Otroligt modigt att stå mitt i den där gräsligt fula buren tycker jag.

Idag har jag känt mig trött efter nattens hockey. Tvingade mig upp i morse för att ta itu med tentaplugget. Gav upp vid middagstid och åkte till ICA och inhandlade godis, chips, glass, chokladsås och mitt favoritkaffe. Nu blir det psykiatriplugg för hela slanten tills på torsdag.

Här kommer ett urval av bilder från lördagens kalas:




Minou Ivy 1 år tillsammans med mamma och morfar.



Minou och mormor. Minous mormor och morfar har hälsat på i nästan två veckor men när kalaset var slut reste de med tåget tillbaka till Boden.



Den här bilden älskar jag. Minou och moster Lisa.



Vi stannade över natten och dagen efter hade Minou svårt att äta lunch. Hon måste hålla koll på var Ela är någonstans. Ela sitter oftast nedanför Minous stol och väntar på att hon ska tappa godsaker på golvet.



Trots att Minou hade lite svårt för att äta sin mat så hade hon inga problem med att stjäla min smörgås och trycka in den i munnen. Hon är en sådan rackarunge!




Minou är så ljuvligt söt när hon sover. Varm och mjuk och doftar gosigt.

...Ela också:

SJ snöade in

Till skillnad från de resenärer som fastnat på spåret och blivit fast i timmar, och de som rest långväga ifrån med trötta småbarn, kunde jag ta förseningarna med ro. Jag hade heller ingenting att skynda mig hem till. Det har aldrig tagit så lång tid för mig att ta mig till Uppsala från Stockholm.

Även igår när jag åkte till Stockholm från Uppsala var det förseningar, och då var jag en aning mer irriterad än vad jag var idag när jag skulle hem. Jag hade ett kalas att passa, men min tåggranne visade sig vara en trevlig typ så förseningarna bjöd mig egentligen bara på en väldigt trevlig tågresa.

Minous första kalas kommer upp här imorgon, och underskötaren kommer nu så jag ska slita mig från min supersnabba virusfria dator nu.

Nagellack

Jag är väldigt förtjust i nagellack just nu, och speciellt rosa. Idag har jag målat naglarna med dessa.



Med det ljusrosa som topplack blir naglarna gulligt ljusrosa.

Ska det vara riktigt festligt så har jag det här glittrigt knallröda lacket, även om det oftast känns lite för vågat för min smak.



De här är mina små favoriter. Diskreta och milda, men ack så trista.



Så! Nu har jag visat upp mina nagellack för er. Mer har jag tyvärr inte att bjuda på idag. Önskar er en trevlig lördag.

En dator så gott som ny

Jag vet att jag lovade ett färskt inlägg igår, men datorn vägrade hålla igång i mer än tre minuter i taget så det var helt enkelt inte möjligt att skriva. Efter att ha startat datorn ungefär hundra gånger ville den till slut inte starta alls. Jag är verkligen glad att jag sett till att säkra det mesta jag har på datorn, men långt ifrån allt gick att rädda.

Återupplivningen av datorn startade i morse och har tagit mig ungefär hela dagen, men nu har jag äntligen en väl fungerande och frisk kompis (som jobbar snabbt!)! Jag är verkligen stolt över att jag fixade det alldeles själv.



Jag började med att öppna datorn. Jag hade ingen egentlig plan men min tanke var nog att titta den hel igen, och kanske att prata lite förstånd med den.



När jag öppnade fläkten och såg allt damm förstod jag varför datorn blir så het efter en stund. Jag dammsög noga och sedan skruvade jag tillbaka fläktskyddet igen.

Förutom att meka med datorn har jag blödit näsblod fyra gånger, läst om tvångsvård och stekt plättar. Ela brukar alltid få en egen plätta men idag fick hon bara en smula.

Make over glashus

Jag blir väldigt irriterad när jag loggar in i min blogg och upptäcker att gårdagens inlägg gått upp i rök. Min dator har börjat krångla mer än vanligt. Den kräver flera omstartningar och på- och avslagningar innan den brummar igång på morgonen, och när den väl är igång är den seg som den segaste jag-vet-inte-vad och slår av sig själv helt utan förvarning titt som himla tätt. Mycket irriterande. Det var vad som hände när jag skulle publicera mitt inlägg igår, och då det var femtielfte gången för dagen lyckades jag inte uppbåda tillräcklig motivation för att sparka igång odågan igen. Jag daterar detta inlägg som gårdagens, och bjuder självklart på ett färskt inlägg senare under dagen.

Jag har lovat att visa omstylingen av mammas glashus. Här kommer den.



Jag har länge velat göra något åt detta.



Lyckligtvis höll mamma med mig om att det viktigaste av allt och det mest akuta var att slänga ut den konstgräsgröna golvmattan.



Jag fick välja ny golvmatta. Den var snygg men hur tung som helst. Och bångstyrig, jag höll inte på att få till det.



Jag lånade en kniv av min storebror. Det var roligt att skära i mattan och den blev mindre bångstyrig för varje snitt.




När mattan var på plats fick Ela vara med igen.



När mamma kom hem från jobbet fick hon sätta sig vid symaskinen och sy nya, fräscha överdrag till stolsdynorna. Tidigare var de ärtigt klarblå. Jag hade passat på att rensa ut en massa plastblommor och annat krafs medan hon var på jobbet.



Hammocken med alla omaka dynor och kuddar åkte självklart också ut. In åkte kökssoffan, även den i nysytt överdrag och med nya snygga kuddar.

Både jag och mamma var överförtjusta när vi såg det färdiga resultatet. Vi firade med att äta en god middag med levande ljus där ute. Efter middagen dukade vi fram godis och snacks och öppnade en flaska vin. Vi satt ute halva natten.

Lillebror, Ela och kronisk himla trötthet

Imorse vaknade jag pigg och utvilad efter en hel natts sömn men när jag två timmar senare satte mig på bussen mot sjukhuset kom tröttheten över mig igen. Hela förmiddagen lyssnade jag på en föreläsare som upprepade det jag läst in under helgen. Vi åt lunch i föreläsningssalen, fast jag kände mig för trött för att tugga. Packade ihop mina saker och tog bussen hem till Ela. Vi gick ut och kissade och sen sov vi i två timmar. Jag är fortfarande lika trött och börjar undra om det beror på känslomässiga brottningsmatcher eller om det helt enkelt är en infektion på gång. Eller bara baksmällan av sömnbristen. Hur som helst blir det en tidig kväll ikväll.

Jag skulle gärna sova middag på lunchen varje dag. När jag gick på dagis fick jag dispens att fortsätta sova middag med de små barnen, fast det berodde helt och hållet på att lillebror grät efter mig och vägrade sova om inte jag låg bredvid. Det var tider det.



Den här bilden tog jag hemma hos mamma i julas. Ela är otroligt förtjust i lillebror och han i henne. Det är väldigt mysigt när vi är hos mamma båda två.

Mammas hjärta

Jag blev verkligen glad när det här brevet från mamma landade på hallmattan i morse.



Istället för en blomma ska jag köpa en flaska hudkräm. Jag rekommenderar verkligen den här tråkiga flaskan. Tråkig design till trots är den en fantastisk välgörare för huden. Jag har använt den på hela kroppen varje dag i två veckor nu och min hud är lenare än den lenaste babyhuden.



Jag sov nästan ingenting i natt heller. Jag avskyr att inte kunna sova. Ikväll ska jag lägga mig extremt tidigt och tvinga mig att ligga kvar tills jag somnar. Jag ska tvätta och bädda rent i sängen så det känns extra skönt att lägga sig. Och se till att inte magen kurrar. Jag ångrade mig i fråga om den vegetariska kålgrytan och ska blanda ner strimlad lövbiff i den. Ja, det är ungefär det jag ska ägna resten av dagen åt.

Kärleksbrev

Imorgon ska jag lägga det här paketet på lådan. Gissa vem det ska skickas till! Personen som får paketet är en person som läser min blogg och som betyder mycket för mig. Dennes personlighet och åsikter, och öppenhet och tolerans gentemot andra människor, inspirerar mig och får mig att se saker med nya ögon. Eller öppnar i alla fall de ögon jag redan har. Vi har känt varandra länge och det är en person jag värdesätter högt och älskar väldigt mycket.

Idag tog jag en lång sovmorgon. Jag kände mig ledsen igår och det blev inte så mycket sömn inatt. Jag hade tänkt söndagsstäda men det struntade jag i. Pluggade istället. Och lagade kålgryta. Kålgrytan ska bestå av kål (förstås), morötter, köttfärs, lök, soja, sirap och salt, svartpeppar och vitpeppar. Till den äter man potatis och tunnbröd med en vällagrad hårdost (typ västerbottensost eller prästost). Min kålgryta blev dock en vegetarisk variant då den enda köttfärsen jag hade var tacokryddad. Tacokrydda är INTE norrländsk kålgrytekrydda.



Var för hungrig för att kunna stå ut tills kålen blivit mjuk så jag åt risgrynsgröt till middag istället. Sen bakade jag chokladbollar och gick upp till Karin och Tommy. Det börjar bli en trevlig vana att spendera söndagskvällarna uppe hos dem. Inte bara för mig utan även för killen med de muskulösa armarna. Dagen till ära valde vi att se en kärleksfilm.



Sen åkte jag med hissen hem. Ensam.

Lördagsmos

Idag hade jag planerat och sett fram emot att tillbringa lördagen med min lillebror hemma hos honom, men det satte hans flickvän stopp för när hon förbjöd Ela att följa med. Jag trodde först att det var ett skämt men det var det inte.

Att åka iväg och lämna Ela ensam hemma var självklart inte ens ett alternativ för mig. Jag har tillräckligt dåligt samvete när jag lämnar henne för att åka till skolan, jobbet, stan och så vidare. Anledningen till att hon inte tillät Ela att hälsa på idag var för att hon ville se hur deras katt och Ela reagerar på varandra första gången de träffas. Hon tycker att det är en spännande sak som hon inte vill missa, och eftersom hon är uppe i Luleå i helgen fick Ela absolut inte följa med idag. Jag är otroligt häpen över hennes egoistiska resonemang, och väldigt ledsen och sårad över att min lillebror accepterar det. Jag vet att han också såg fram emot att umgås med oss idag.

Istället för att ha en syskondag idag så har jag målat naglarna rosa och läst psykiatri. Och lekt med Ela så mycket hon orkat. Älskade tufsan. Att se henne sprudla och snubbla av glädje är så mycket härligare än att tänka på hur hon ligger ensam hemma och sover på grund av tristess.