Till skillnad från de resenärer som fastnat på spåret och blivit fast i timmar, och de som rest långväga ifrån med trötta småbarn, kunde jag ta förseningarna med ro. Jag hade heller ingenting att skynda mig hem till. Det har aldrig tagit så lång tid för mig att ta mig till Uppsala från Stockholm.
Även igår när jag åkte till Stockholm från Uppsala var det förseningar, och då var jag en aning mer irriterad än vad jag var idag när jag skulle hem. Jag hade ett kalas att passa, men min tåggranne visade sig vara en trevlig typ så förseningarna bjöd mig egentligen bara på en väldigt trevlig tågresa.
Minous första kalas kommer upp här imorgon, och underskötaren kommer nu så jag ska slita mig från min supersnabba virusfria dator nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar