Maktlösheten på baksidan

Idag satt jag med ett barn i famnen och tänkte att det här barnet kommer jag att minnas så länge jag lever. Jag såg ner på hennes ljuvliga lilla ansikte och önskade att hon vore min. Jag skulle tagit henne till mig och gett henne allt det som är hennes självklara rätt.

Det finns så mycket mer än bara glädje. Baksidan är ibland så plågsam och fylld av sorg att jag inte förstår hur man ska orka.